...

Här sitter jag, helt ensam i ett hav av svarta tankar.
Jag hatar allt och vill bara här ifrån.
Jämt.
Jag förväntas veta allt och älska dig.
Men jag är bara förvirrad och vet inte vad
kärlek är eller vad det betyder.
Förvirrad.
Kommer det alltid att vara så här?
Och då längtar jag bara bort ännu mer.
Mer och mer för varje dag, timme och minut.
Men en sak vet jag, ingen är min närmaste.
För jag är ensam i ett hav av svarta tankar.
Och sedan har vi döden!?
Vad händer då?
Är det inte lika bra att få det överstökat!?
Men så kommer du och lägger handen på min axel,
och världen blir lite bättre.
Lite ljusare, lite vänligare, lite mer som du.
Men om du försvinner, vad händer då?
Då är jag ensam i ett hav av svarta tankar
utan chans till bättring eller förlåtelse
(förlåtelse) och borta är du.
Och jag blir kvar, ensam i ett hav
av svarta tankat utan slut, för borta är du.
Borta är du.


Jag gick på alla dina jävla löngner!
jag va hon som du tydligen kunde trampa ner som du ville!
Hon som du kunde ljuga för så hon trodde på dej..
Att jag äns gick på alla dina jävla lögner från början..
hur kunde jag låta de gå så långt som jag gjorde..

_________________________________________________

Kärleken Hittade Hit!

Du är underbarast och bäst!

Thomas Johnsson


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0